Idag har jag haft en aktiv dag. Som vanligt får man väl ändå säga Jag började morgonen med att köra Agnes till dagis. Efter en aktiv förmidag med lite ärenden så kastade jag i mig lite kesella och bär till lunch ihop med lite nötter. Sedan bar det av ut i skogen med barn och hund. 
 
En viss ung herre ville gärna hjälpa till med ärenderna :-D
 
 
 
 
 
 
Så här ser det ut när jag är ute och går. Den blåa mössan i bärstolen döljer en snarkande Samuel. Han sov gott hela vägen till dagis. 4,2 km var det till dagis den vägen jag gick. Samuel och ryggsäcken väger ca 15 kg. Väl på dagis hämtade vi världens bästa Agnes <3. På vägen till dagis såg jag något som man inte ser så ofta, men varning ingen bild för minderåriga ;-) Kunde inte låta bli att ta en bild.
 
 
 
 
 
Hemvägen blev på något märkligt sätt 2 km längre så efter 6 km var vi hemma igen. Så jag kan stolt meddela att jag gått en hel mil idag med Samuel på ryggen!!!
 
Väl hemma blev det till att laga middag, fara och storhandla medan familjen åt. När jag kom hem kastade jag mig ut på en körtur med Hawkeye. 
 
 
Han går så bra min lilla häst trots att det blåste på tvären. Väl hemma insåg jag att 4 km prommenad med Iso som skadat sig inte skulle bli varken bra, hinnas eller orkas med. Jag fick istället packa en trilljad höpåsar så att hästarna som kommer få gå i paddocken på svältkur har något att äta. Iso har blivit rätt tjock i vinter, plus att ha skadat sitt framben igen. Så han behöver vila lite. awkeye har börjat visa kraftiga fångtendenser så han får också vara på svältkur ett tag framöver. Känns riktigt deppigt men vad gör man inte för de små godingarna. 
 
Kram
C
 
 
 
 
 
 
Idag har varieté an sån där underbar dag på jobbet. Hade några elever som jag inte haft på ett par veckor av olika anledningar i slöjdsalen. De var pigga, intresserade och engagerade och jag kände verkligen att jag fick till ett par riktigt bra pedagogiska förklaringar. En av eleverna blev lite ledsen för det blev inte som hen hade tänkt och hen fick göra om. Något att ta tag i inför nästa vecka. Sedan var det dags för mina goaste elever som så klart är niorna. De har gympa precis innan min lektion o var som vanligt sena. De flesta kommer bara någon minut sent, så det brukar ordna sig. Jag sitter på min pall o hjälper en av mina elever med hans projekt. Rätt var det är känner jag ett par stora armar ta tag i mig bakifrån och runt mig. Först får man lite panik i en millisekund men sen inser jag att det är en av mina goaste elever som faktiskt ger mig en kram. Jag ska villigt erkänna att av blev alldeles paff. Det brukar typ aldrig hända på min skola att man får en kram av eleverna. Speciellt inte de äldre! 
 
Just såna stunder och speciellt när de följs av en enig kör av elever som talar om för en vilken bra lärare man är sådär känner man att man valt rätt jobb. Jag passade så klart på att fråga varför de tyckte att jag är och fick ett riktigt bra svar: - Jo för du tvingar oss att göra sakerna bra och då blir det ju bra också! Sånt värmer ett gammalt lärarhjärta! 
 
Kvällen har varit full av en körtur med Hawkeye och en ridtur på en överliggande Iso i blåsväder. Jag passade på att träna ben och stod upp långa sträckor i trav, superjobbigt men roligt! Sista tabellen av turen sprang jag när T travade på sin häst och Iso fick springa med mig, då gick det undan men jag kände att jag hängde med fint. Flåset var väl inte på topp i slutet men det gick! 
 
Nu är det sovdags kram o sov gott!
//C
Just nu är det verkligen hårdkör somgäller. Jag och min fian vän Theres har tagit tag i våra liv och tränar massor. Förra veckan blev det två goa prommenader och massor av ridning. Den här veckan har bestått av löpning med ponnysarna på ridskolan i måndags när Agnes red. I tisdags prommenrade jag och Theres runt ridspåret på dagen, jag hade Samuel på ryggen och med ryggsäcken han sitter i är det ca 15 kg. Benen var lite lätt möra när vi kom hem. Men en ridtur på kvällen i de brantaste backarna vi har här kunde vi ju inte låta bli. I onsdag körde jag på med tre timmar i stall och paddock med Samuel sovandes på ryggen.  I torsdags mose hade jag en släng av träningsverk men efter en lång dag på jobbet med en massa prommenad och gåående där så toppade vi med paddockridning på båda hästarna. Det blev dock inte ett så krävande pass som det kunde ha blivit. Agnes red för första gången helt själv både till och från våran grannes paddock utan att sitta fast i grimskaft hos mig. Snacka om att jag var stolt. 
 
Idag har jag flängt runt som en tok och städat hela halva huset. Golven blev skurade och det blev faktiskt riktigt fint överallt. Bara mitt ständia dåliga samvete kvar i form av källaren, men jag hoppas M tar tag i den imorgon :-D 
 
Allt tränande är faktiskt riktigt roligt när ingen tjatar på en utan när man gör det för att det är roligt. Det vete skjutton om det gett några resultat ännu men att komma i lite bättre form hade ju inte varit fel och att framför allt komma upp i kondition är målet så småningom. Jag tänker dock inte stressa, utan det får ta den tid det tar. Ett långsiktigt tänk är alltid bättre. Ska bli spännade att se vad det kommer at göra med mina blodsockervärden på sikt. För de som inte visste det så är ju jag diabetiker sedan en faslig massa år. 
 
Imorgon blir det lite hopptävling för Hawkeye. Vi har inte förberett oss fantastiskt bra men det blir ett kvitto på hur hoppstatusen är på honom just nu. 
 
 
Jag håller tummarna stenhårt för min lilla häst och världens bästa ryttare imorgon !
 
//C