Jag har ju som bekant en lite yngre häst som heter Hawkeye. Jag har gjort all grundträning på honom själv och sedan har jag tagit hjälp av några få tränare som jag litar oerört på. Mest hjälp har jag tagit med ridningen. Inkörningen har jag gjort helt själv utan att egentligen kunna massor om inkörning. Jag har gått på känsla och tänkt att det ordnar sig. Det har jag vågat göra med tanke på min hästs lugna temperament. Morganhästar är som bekant lugna och används faktiskt som polishästar i USA.
Här är en bild på när vi kommit en bit i inkörningen för några år sedan.
Vissa saker ska man dså klart inte göra själv o då har vi haft god hjälp av fina Sara som här är uppklädd som tant Grön på en maskeradhoppning, hon fick vara med och tömköra över bom på marken, nyttig träning det med :-D
Nåväl, det här ska inte handla om hur jag tagit en liten fölis från uppfödaren till en häst som i år faktikst är ensam morganhäst i Sverige på att tävla i både körning och ridning.
För något år sedan ropade jag in en selklocka på auktion. Det är en klocka i mässing som plingar när man kör. Att träna Hawkeye på att vänja sig vid den var ganska lätt. Jag tog det lugnt och gick runt honom med den många, många varv, sedan fick den hänga i grimman medan han åt hö i boxen. Den följde med ut i vagnen när vi körde och jag plingade för glatta livet. Allt för att kunna ha kontroll på plingandet och så att det inte skrämde honom. Sedan fäste jag den i selen och körde och då var det inga som helst bekymmer. Häromdagen körde jag runt i skogen med selklocka och musikhjälpen i P3 på högtalare i fickan. Han viftade inte ens på öronen över det :-)
Så ärom veckan köpte jag en bjällerkrans via nätet. Begagnad, billig och bra :-) Jag klurade på hur jag skulle kunna lära honom att acceptera dessa bjällror. De låter ganska mkt. Jag tog sådeles med mig bjällrorna ut i hagen. Efter två små skutt till sidan när jag ruskade på bjällrorna kunde jag lägga dem plingandes mot halsen och rumpan.
Nu i kväll tog jag sådeles på selen och gick ned till paddocken med Hawkeye i ena handen och bjällrornas ivrigt ruskandes i andra handen. Det är väl max 50 meter till paddocken. När vi kom fram hängde jag bjällrorna löst i selen så att de skulle vara lätta att lossa. Han fick både trava och skritta på töm men visade inga tecken på reaktion. Så jag spände fast dem ordentligt i selen. Sedan longerade jag i alla gångarter åt båda hållen. Hawkeye är ju en klok kille så han tittade mest fundersamt på mig och undrade vad skjutton jag sysslade med.
Jag är så oerhört tacksam för min kloka fina häst. Att träna vilken häst som elst går bra om man behåller sitt lugn. Jag är ju inte som person lugnast i världen förutom då jag tränar hästar eller när det händer en stor olycka ( har varit med om ett par riktigt läskiga). Då innfinner sig ett grymt lugn hos mig och då kan man smälla av en mindre bomb utan att jag reagerar. Det tror jag är oerhört viktigt när man jobbar med hästar. Tänk lugnt och fundera på vad som kan hända i nästa steg. Finns ju armband med förkortningen WWJD ( what would Jesus do), ersätt det med WWHD ( what would the horse do ). Klura på vad händer i nästa och nästa steg så förebygger du olyckor. Klura på hur du kan göra det så enkelt som möjligt och tänk igenom hur du ska göra innan du gör det. Ha en plan för ditt säkerhetstränande. Träna med rätt förutsättningar , var inte stressad och se till att din häst inte heller är det. Beöver den en kompis för att vara lugn? Börja aldrig träna när du är borta på annan ort om det inte är det som är huvudsyftet med träningen. Minska då dina mål och lös situationen med lugn. Utmana inte ödet men var inte rädd för att utmana DIG själv. Tro på dig själv och på att du kan så kommer du längre tillsammans med din kamrat :-)
Då blir både du och hästen glada och har stort förtroende för varandra :-D
De två sista bildenra är tagna strax efte varandra med väldigt kort tid emellan :-)
Hoppas ni haft en härlig lucia, jag har inte hunnit se ett enda luciatåg så jag får väl försöka se ett gäng nästa år istället :-)
Kram
Christina
Kommentera