Ibland är det riktigt roligt att vara lärare. Har haft ett helt underbart samtal med en elev idag. Det blev en wake up call för oss båda. För mig att lämna en trygg plats och gå vidare in i något nytt okänt och för eleven att ta tag i det som måste göras för att komma längre. Det slutade med att vi båda grät så tårarna rann samtidigt. En så otroligt stark upplevelse men jag kände att jag verkligen kunde hjälpa till och få eleven att tänka rätt på framtiden. Mål och möjligeter och att stöttning finns att få i stora mängder. Att få en ung människa att inse att det aldrig är för sent och att om man tänker rätt så kan man komma långt med vilja och envishet. Jag kände mig lite hemsk men det kändes också viktigt att komma med en liten ficklampa och belysa det som måste belysas. Ska bli intressant att höra hur eleven upplevde det nästa gång vi ses. Kändes bra men tråkigt att göra eleven i fråga ledsen. men ibland behöver man komma ner i botten av brunnen för att se ljuset längst upp. 
 
Hemma är det fullt fokus på träning och nyttig mat. Jag tränar varje dag förutom ridningen och försöker äta nyttigt. Det viktiga är att slippa tjat och måsten för det går lättare om man får ta det i egen takt. Har dessutom fin stöttning i en grupp på Facebook av två vänner. Vi kämpar tillsammans även om vi bor långt ifrån varandra vi chat och glada tillrop :-D
 
Nu ska jag försöka sova men det känns svårt så jag kanske går o cyklar vända nummer två fölr idag istället.
 
Kram 
C

Kommentera

Publiceras ej